JOnas Lind

Namn på Resö

1802 påbörjades det första skiftet på Resö. Det är i och med detta som ön kartläggs och ägoförhållandet fastställs ordentligt. 

De små tegarna skiftades så varje bonde i byn skulle få ett eller flera sammanhängande markstycken.

Avsikten var att öka produktiviteten genom att varje gård fick färre men större tegar och därigenom öka jordbrukets avkastning. Genomförandet av reformen gick långsamt, och för att skynda på beslöts om enskifte 1807 och laga skifte 1827. En storskiftesreglering genomfördes på slutet av 1800-talet eller under 1900-talets första årtionde.

Innan dess hade teg- eller solskiftet gällt, vilket innebar att varje gård skulle ha var sin andel av likvärdig kvalitet i byns samtliga åkergärden och ängsmarker. Det handlade om rättvisa och riskspridning. Olika gärden kunde vara mer eller mindre bördiga, torra, svårplöjda mm. Resultatet blev oftast långsmala åkertegar med relativt liten area och att de enskilda brukarna ofta måste förflytta sig långa sträckor för att kunna utnyttja alla sina åkerremsor i de olika gärdena.

Skiftet gjorde att bönderna inte längre var beroende av varandra på samma sätt som de varit tidigare i byarna. Man behövde inte heller längre gå över någon annans åker för att komma till sin egen och många vågade nu testa nya grödor. Många av bönderna blev tvungna eller valde att flytta från byn eller fick ta tjänst som dräng eller piga åt någon bättre bemedlad bonde.

Källor:
Lantmäteriet: Historiska kartor

Karta stor 1837

Namn, vägar och gärden på Resö 1837 Avskrifter från skifteskartorna 1802, 1810 och 1837. 

Läs mer »

Skiftesbok 1800-tal

Skiftesbok 1800-tal Källa: Historiska kartor Lantmäteriet Skiftesbok Skiftesboken från 1800-talet. Tillsammans med kartan kan man lista ut hur markerna gick och vad platserna hette. Skiftesbokensom

Läs mer »

Fler namn kommer...