kulturhistoria

Resö by

Första gången Resö nämndes i en historisk källa var 1391. Med denna jordebok som utgångspunkt kan man sedan följa de tidiga Resöborna århundraden. Antalet skattebetalande familjer eller gårdar ligger ganska konstant, mellan fem och tio stycken. Man får då förmoda att flera familjer bodde under samma tak.

1658 efter freden i Roskilde blev Bohuslän en del av Sverige. I den första svenska jordeboken från 1659 var Resö uppdelad i fem gårdar.
I mantalslängden för 1675 finnas runt 20 personer på Resö, barn oräknade. På kartor från denna tid ligger husen samlade i en klunga på östra delen av ön, Resö by. Här låg även husen när de mer detaljerade kartorna gjordes vid första skiftet 1800.
Att grannsämjan på Resö stundtals inte var allt för stor kan man läsa i ett tingsprotokoll från 1671 där Erik och Nils varit i slagsmål. Erik fick betala böter till staten för att han ”slagit sin granne Nils”. Även en Harald finns med i ett tingsprotokoll och då från 1672. ”Mönsterskrivaren Daniel Källberg andrager att närstående bonde Harald Björnsson vill upptaga på Resö en fjärdings ödepart dragonen tillslagne, därpå han något frihet bekommer kunna.” Vidare står det att “Nämndemännen Helge och Rear i Hogen betyga att samma ¼ part några år öde legat och husen alldeles förfallna. Prövades bonden böra åtnjuta 3 års frihet.” Kanske är det samma ödelagda gård som finns med i en Jordebok från 1638 som ”Jakob för armod måtte frånflytta” 

De första husförhören i Lur socken började år 1759 och då fanns det förutom ”Resö by”, som bestod av Mellangård, Nedergård, Norrgård, Uppegård och Östergård, även ett torp, Hällan som låg några hundra meder norr och byn. Torpet försvann någon gång runt 1825.
År 1800-1802 gjordes det första laga skiftet över ägorna på Resö. I husförhörsboken för åren samma år fanns 64 människor skrivna på Resö med drängar och pigor inräknade. 
Vid mitten av 1800-talet ökade invånarantalet på Resö. Resö by splittrades och fler hus byggs även på andra ställen på ön.

Mer läsning

Kartor