Hamnen

Resöbornas tidiga hamn har inte varit belägen där hamnen är idag. Före senaste sillperioden  (ca 1870) hade resöborna som till största delen var bönder med fiske som binäring troligtvis haft sina båtar i lä av Ommerholmen. Här fanns, och finns fortfarande, samfält mark och här byggdes också de första sjöbodarna. 

På kartor från 1700-talet när alla husen, sex stycken, låg på nordöstra sidan av Resö är Hamneholmen utmärkt just som ”Hamneholmen”. Detta visar på att platsen tidigt har används som hamn kanske inte nödvändigtvis av resöbor som hade skyddade hamnar på närmare håll vid exempelvis Torresholmen eller i skydd av Ommerholmen. 

På fotografier över hamnen från tidigt 1900-talet finns det bara några små stenbryggor  och några pålar ute i sundet vid vilka de större jakterna var förtöjda. Norr om hamnen fanns då som nu en rad med bodar eller magasiner. Dessa användes under senare delen av 1800-talet som salterimagasiner vid det stora sillfisket som hade sin kulmen på 1890-talet. Magasinerna brann ned några år in på 1900-talet och nya mindre bodar har därefter byggds upp. Behovet för en bättre hamn ökade på 1930-talet och 1935 stod de tre stenpirarna och en T-brygga färdig. Bygget kostade 103 000 kronor och gjordes av ALU- arbetare. Stödarbete finansierat av Svenska staten under den dåvarande ekonomiska krisen. 1975 utvidgades hamnen, T-bryggan fick ge vika för en betongkaj och den södra öppningen byggdes igen så att hamneholmen fick landförbindelse och nya kajer med plats för gästhamn. 1995 lades en ny flytbrygga ut norr om hamnen med plats för 18 fritidsbåtar och några gästplatser. Under vintern 1999-2000 drogs kommunalt avlopp till hamnen, fiskarna fick en egen toalett och en serviceanläggning gjordes på hamnholmen i anslutning till det nybyggda Hamnmagasinet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *