FÖRE 1658, DEN NORSK DANSKA TIDEN

Första gången Resö omnämns i litteraturen är i Biskop Eysteins jordebok den så kallade ”Röde bog”. I denna jordebok , från 1391, nämns 23 gårdar[1]som tillhörde Luders kirkia alltså prästbostället i Lur. En av dessa gårdar eller ställen är Lilla Resö. Från 1437 [2] finns det ett papper om ett byte av mark. Helge Asgautsson och hans hustru bytte 6 öresbol (jord för vilken man betalade 1 öre till en annan ägare) i ”Reidars Øy” till prästen Jon Thordsön emot en lika stor del i Aelgby i Skee socken. Bara två år senare 1439 säljer tanumsprosten Jon Hvidhuvud 20 öresbol i Södra Resö. Att det finns ett ”södra Resö ” 1439 borde ju innebära att det fanns åtminstone två gårdar eller ställen på ön, ett södra och ett norra.

 

I Vikens Jordebok från 1580 finns fem personer (hushåll/gårdar) som betalt skatt. Bland dem finns bl.a. Jörgen på Ressön, Olof och Nils Pedersson.

 

På en karta från 1600-talet över Resö med omnejd[3] finns det fem bebyggelse tecken. I Bohusläns allra första fullständiga extraskattemantalslängd [4]som upprättades 1610 finns en redogörelse om strandsittare.  Stransittare var fiskare eller jordbrukare som alternerade mellan de bägge näringarna. Strandsittare och hantverkare, som betalt ”efter ydere formogh” fanns det på Resön sex stycken, Lindö två, Edholmen två (på en karta från 1673 finns bebyggelsen på Edholmens nord östra sida, vid nuvarande hussta) Havstensund, och Sannäs en strandsittare var emedan Grebbestad har tre. Antalet strandsittare på varje plats utgör nog antalet hushåll. Fem år senare 1615 finns det en jordebok med register över Odelsbönder [5]. I den står det bland annat[6] att Nils i Högstad (Skee socken) äger förutom jord i Högstad, även på Resö och på Sotorp (Tanum socken) på tillsammans 8 tunnor och tre sättingar. 1659 bara ett år efter freden i Roskilde och Bohusläns försvenskning finns en anteckning[7] med Resö med avgäld på tre tunnor.

 

Om Galtö och Lindö finns också en del tidiga noteringar om hus och ägande. Lindö nämns redan 1317 [8], detta år överlämnar Kung Håkan V en gåva till St. Mikaels kapell i Tønsberg. Gåvan bestod bland annat av Lindö 10 öresbol och Kalvö 12 öresbol. Om Galtö finns de första noteringarna i den tidigare nämnda Biskop Eysteins jordebok här står det att[9] ödegården på Galtö (Norra gården på Galtö) som fick betala  ½ tunna malt i kyrkoskatt. Norra Galtö tillhörde då vette härad och Skee kyrka ägde 1391 12 öresbol i denna gård Varför gården så tidigt som 1391 benämns som ödegård bero på pesten svåra härjningar, framhåller Gösta Framme som den bidragande orsaken till att Norra gården på Galtö betecknades som ödegård. Ett minne från ödetiden är namnet Ödegårdsberget, som visas på skifteskartan från 1872. Den 12 April 1414 bortbyttes norra gården på Galtö (3 öresbol) av Simon Petterssön till Asmund och Peter Audunssön emot en gryta av 30 markers vikt. ”Ödegården Galtö” finns  sedan med i en  jordebok från 1544. Gården Galtö (dvs Syd Galtö) får detta år betala 6 marker smör och 2 alba[10] i ödelning samt ½tunna ???malt???? i ödelands skyld. År 1573 utgår de två ödeskatterna  ”för norder Galtö”, och detta upprepas i senare jordeböcker.

 

1613 tar Gunnar på Galtö ett stycke jord som ligger under hans gård. I en jordebok från 1624 står det att det finns två brukare på Galtö, dels ”Ivar på Galtö” och ”Gunder på Nordgaltö” med små skatter. Norra Galtö är först en ödegård under södra Galtö men blir 1650 en egen gård. Den sista danska jordeboken  från 1650 är södra Galtö en skattegård under Skee medan Norra Galtö är en kronogård och lyder under Tjärnö socken. I den senare har kronan ½ tunna malt och i prästbol betalas 16 ½ sätting smör.

 

 

[1] Tiselius Carl A.. Bohusläns märkliga gårdar

[2] Tiselius Carl A.. Bohusläns märkliga gårdar

[3] Westerlind Ann Mari. Kustorter i Göteborg och Bohuslän Tanums kommun.

[4] Pettersson Johan. Den Bohuslänska fiskebebyggelsen. sid 126

[5] bönder som äger sin egen jord

[6] Framme Gösta. Ödegårdar i Vätte härad.

[7] Tiselius Carl A.. Bohusläns märkliga gårdar

[8] Tiselius Carl A.. Bohusläns märkliga gårdar

[9] Framme Gösta. Ödegårdar i Vätte härad

[10] betyder vit, eller vitt mynt ”vitten”; 1/3 skilling

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *